Sidor

fredag 29 oktober 2010

Rosa Bandet

Så då har årets Rosa Bandet gala genomförts med samma stora intresse för att hjälpa till i bröstcancerforskningen. Alltid lika intressant att titta på. Först och främst tack vare alla människor som vill dela med sig av sina upplevelser i kampen mot cancern, modigt. Till alla anhöriga och vänner som stöttar de under tiden. Och alla de som har mist sina nära och kära men ändå bidrar med sina smärtsamma minnen av någon som inte finns kvar längre. Varje gång sitter jag och gråter under en del av programmet. Det är så jäkla hemskt att människor ska behöva dö när de vill så gärna leva och kämpar och håller modet uppe men förgäves. När barn mister sin mamma och lämnar stor saknad efter sig.
Det är då jag inser att livet är skört att det kan drabba mig lika väl vilken dag som helst. Att stanna upp och uppskatta det jag har, leva i nuet, inte hänga upp sig över småsaker värna om mina nära och kära. Vara tacksam för varje dag jag får leva på denna jord i denna skepnad. Ja jag tror på något efter döden men då kanske jag inte får träffa mina nära och kära i samma skepnad.
Men i allt elände finns det hopp, värme, omtanke och framförallt en stor vilja att hjälpa till med att forskningen går framåt. Jag vet ingen gala som engagerar så många olika typer av människor. Och framförallt ett så stort engagemang i olika företag. Kanske det beror på att nästan alla har någon i sin närhet som har drabbats.
Själv har jag några stycken och beundrar dem alla för de det har gått igenom.
Så till alla mina kära kvinnliga vänner glöm inte att minst en gång i månaden kolla era bröst. Ju tidgare man upptäcker knölen ju större chans att klara sig.
Bröstcancer

Jag skänkte 100kr och jag hoppas att även ni bidrar med en peng eller köper rosabandet eller någon vara som går till cancerforskningen.
Rosa bandet galan

Nästa gång kan det vara du.
Men njut nu av denna dagen och var tacksam för just denna dagen kommer aldrig tillbaka.

Dagen i Dag

Dagen idag är en märklig dag
Den är Din
Dagen igår föll ur Dina händer
Den kan inte få något annat innehåll än Du redan gett den
Dagen i morgon har Du inte fått något löfte om
Men dagen idag har Du, det är det enda Du kan vara säker på
Den kan Du fylla med vad Du vill
Använd Dig av det
Idag kan Du glädja en människa
Idag kan Du hjälpa en annan
Idag kan Du leva så, att kanske en annan ikväll kan tacka Dig för att Du finns till
Dagen idag är en betydelsefull dag
Den är Din.

torsdag 28 oktober 2010

Mother and child


Mother and child
 Så har jag då varit på bio igen. Denna gången såg jag Mother and child och även denna gången var det Anette Bening i huvudrollen. En av de manliga rollerna spelade Samuel L Jackson som vanligt väldigt skicklig och inte helt fel att vila ögonen på.
Filmen var två timmar lång men jag somnade inte. Det hade jag redan gjort på vårt möte på em på jobbet.
Är det någon som vill se den så kan ni läsa vad den handlar om nedan från Svd.

Rodrigo Garcia har föresatt sig att utreda ”moderskänslorna” en gång för alla. Utgångspunkten är Annette Benings bittra Karen som vid 14 års ålder födde en flicka som lämnades bort för adoption.
Karen kan inte förlåta vare sig sig själv eller sin mamma, som hon offrat sitt eget liv på att ta hand om – utan genkärlek. Mamman ömmar istället för hemhjälpens lilla dotter. Karens bortadopterade dotter Elizabeth (Naomi Watts) har vuxit upp till en känslokall och kontrollerande karriärkvinna som leker med männen.
Vid sidan av dem får vi följa Lucy (Kerry Washington) som inte kan få egna barn och därför bestämt sig för att adoptera. Dessutom får vi lära känna den kvinna vars barn Lucy ska adoptera. Och därifrån förgrenar det sig vidare till deras mammor tills man gång på gång förlorar sammanhanget.
Männen har däremot bara fått biroller. Något som faderskänslor tycks inte existera för Garcia. Möjligen känner män pliktkänslor om det gjort en kvinna med barn.
Skådespelerskorna Benning och Watts gör verkligen allt i sina omöjliga roller. Båda börjar som istappar, men tinar upp när de äntligen står ansikte mot ansikte med ett riktigt barn, adopterat eller ej.
En bonus är att regissören har en blandad ensemble med både vita och svarta skådespelare och att det inte görs någon större affär av det. Felet är att han inte litar på publiken, litar på att vi av egen kraft kan dra en och annan slutsats, utan redovisar allt som händer så omständligt att man går ned för räkning av ren utmattning.

tisdag 26 oktober 2010

En vanlig dag i mitt liv

Vaknar till vid 05 men somnar om igen och drömmer att jag har försovit mig igen. Vilken hemsk känsla jag fick som kommit för sent två gånger under två veckors tid. Vi har ingen flextid på vårt jobb.. Jag funderar på hur jag ska göra, ska jag ringa o sjukanmäla mig eller? Men framåt 07 ringer klockan och jag vaknar upp från drömmen men med känslan kvar i kroppen. Vilket liv att behöva oroa sig över att komma för sent 2010.
Som vanligt ligger jag och snoozar under 15 minuter med radion i bakgrunden. Det är alltid Morgonpasset iP3 med Martina, Kodjo och Hanna. De är mysiga att vakna till för det mesta.
Varje morgon blir jag arg på mig själv varför jag ligger kvar så länge istället för att gå upp direkt vilket gör att frukosten ( gröt) alltid äts på stående fot. Ovanpå allt springer jag mellan olika rum för att klä på mig, måla mig, tömma kattlådan, lägga ner dagens tidning och ev matlåda m.m puh. Jag dör nog tidigt i en hjärtattack om jag fortsätter så.
Så i rasande fart beger jag mig iväg till tåget. Slänger kiss o bajspåsen på vägen och rusar iväg ner till Gunnesbo station. Försöker småspringa men upptäcker att det var jäkligt halt, hade glömt varningen dagen innan med risk för halka. Men är framme 08.03 och då ät tåget försenat c:a 15 minuter, suck. Vandrar fram o tillbaka för att hålla värmen. Perrongen fylls på av fler människor som ska med 08.15 tåget. Har tur o kommer in på tåget, blir dock ståplats. Ska höra om man kan köpa billigare månadskort om jag väljer ståplats nästa gång, ha,ha.
Väl framme i Malmö ska man också komma  fram på perrongen som är fylld av väntande folk som ska norrut. Men snart är den klar den nya glastunneln de arbetar för fullt och premiär 1 november!
Väl ute från Malmö central har solen tittat fram och plötsligt är alla mörka tankar som  bortblåsta. Tänk så glad man kan bli av solen!
Perrongen på Gunnesbo

Månen

Väntande folk



Centralen

Ser ni snart klart!

Avstigning
På tåget
Kockums gamla klocka nu SVT

Utsikt från klaffbron

Arbetskollega Pauline

Nora

Lena som jag sitter brdevid

Nej jag är inte gravid :-((

Nya klaffbron 1953

Handboll

Alicia på Arenan


Presentation av tjejerna

Vad kollar du på?
Nova kollar handboll ;-)


Alicia har gått i mammas fotspår och spelar handboll i H43. Hon har spelat sedan hon var 5-6 år. Nu är hon 7år och spelar ibland med de som är 8-9 år vilket innebär en del bortamatcher. Hon tycker det är kul och tränar två dagar i veckan. Matcherna förlägg som regel på lördagen eller söndagen och då spelar de flera matcher.
Det är en tuff tjej som inte räds att motspelarna är huvudet längre än henne.. En liten fighter. Vi får se hur länge det varar.
I söndags spelade de i Rutborgshallen i Bjärred och de vann en match och förlorade en. Jag och Nova var och kollade in en match.
Nova har också börjat träna på lördagarna i Fäladshallen, får se om hon går i sin kusins fotspår.
Lite bilder från Arenan förra söndagen när de sprang in med H43/Lundagårds tjejer som spelar i elitserien och mötte Kroppskultur. En match de vann med 35-30 ( tror jag) efter legat under med många bollar.
Alicia med tankar någon annanstans

Tråkigt att vänta eller?

Lite glade miner


Västskepåfyllning

Peptalk i halvlek med Patrik

Nova som åskådare

Carlos o Nova
Min kusin o jag

Vila inför nästa match

Sandra

lördag 23 oktober 2010

Vackra bilder från idag lördag 23 oktober















Scoutläger

Samarbete


Elias har börjat på scouterna ute i Valkärra och denna helgen hade de läger utanför Höör och på Göransborg.
Det var en familjedag så jag följde med efter önskemål från Elias men även övriga familjemedlemmar följde med.
Vi åkte bil redan 08.30 och samlades på ett rastställe där vi fick lämna barnens väskor som skulle sova över.
Sedan bar det iväg till fots i skogen och " fångarna på fortet" med Gunde o Agneta som ledarna hette för dagen.
De hade verkligen tänkt till och det var åtta stationer tror jag varav vi klarade fem. I vår grupp var även en kille som hette Mikael och hans son Tobias samt Felicia, Sannas dotter.
Efter några timmar bjöds det på soffa,bröd o dricka ute i det fria, härligt och smakade gott. Vädret var ganska hyfsat, det kom lite regn men var så härlig hög luft och otroligt vackert med alla höstens färger.
Avslutningen var vid scouternas klubbstuga där barnen skulle sova över i natt.
Elias och Felicia stannade kvar medan vi stack framåt 14.30. Vi körde in om Eslöv och hälsade på Carlos föräldrar där vi fick mer fika.
Var helt slut när jag kom hem efter 17.
Samling och information

Glada miner

Mormor har anslutet sig

Scouterna Felicia o Elias
Snart jul och hittat en söt liten gran.

Vandrade några kilometrar

Sa



Ja den är jättefin
Elias fick äran att kasta ägget

Apan i trädet!

Diskussion runt ägget

Vila
Felicia har fyllt på soppa

Elias kåsa

Matrast

trolskt
Klyva ved

Alicia får instruktion

Mullefamiljen ;-))
Hjälpsamma scouter

Alicia

Läskigt innehåll

Letar efter kulor

Tobias 6år

Spindelnät

 Inte röra vid snöret